I kväll onsdag 2010-05-26, gick jag upp på Mötterudshöjden några timmar.
Uppe vid bäverdammen i kvarnbäcken, så har det inte hänt något mer sedan i höstas, kanske har bävern inte klarat vargavintern, eller så har han flyttat upp till de andra bävrarna i Medskogstjärn. Vid medskogstjärn blommade vattenklövern vid stranden av den skyddade Meskeskogen. Uppe vid tjäderskogen där jag hittade ägg tidigare i vår strilade kvällssolen igenom trädkronorna och lite längre bort så hörde jag en fyrhjuling, det var en skogsägare som hade gran- eller tallplantor i paket. Skogsägarna sköter sig, de har bland annat fixat till några körskador och har sparat en liten sumpskog, men intrycket är inte lika mystiskt som tidigare. Jag såg halvfärska spår av en älg, men inga rådjursspår, inte ett enda, kanske har Högerudsvargen skrämt dem, eller ätit upp dem.

I kväll 2010-05-21, gick jag på en liten inspektionsrunda hemma på ängen. Nu blommar gullvivorna för fullt på de bortre ängarna.

I kväll onsdag 2010-05-19, gick jag upp på Mötterudshöjden, efter att ha slängt in ved i vedskjulet.
Kvarnbäcken brusade friskt efter allt regn, och uppe vid kvarntjärnet (dammtjärn) hade bävern börjat dämma vid utloppet.  I sumpskogen var det mängder med kabbeleka, liksom nere vid dammen hemma.  

I dag lördag, 2010-05-15, åkte jag ut på Värmeln för att fiska.
Vattentemperaturen var bara 10 grader, och det var liten aktivitet på fisken. Det var främst gädda som jag var ute efter, de borde ha lekt klart vid det här laget. Det var molnigt när jag åkte ut, men det klarnade upp och blev riktigt fint. Jag kom nära några gräsänder och Storskrake när jag rodde drag med den lilla 2,5 hästars motorn. Det började torna upp sig några moln i horisonten, men jag gjorde ett sista försök att kasta i en liten vik. Plötsligt satt den där gäddan, en 2,5 kilos hongädda. När jag just fått upp och avlivat den, så hörde jag en åskknall en bit bort, så jag fick häva mig i väg för att komma tillbaka till bilen. Nu är gäddan kokad. En liten filé att steka i morgon till mig och resten till katten. Man måste koka gäddan först och ha den liggande i saltvatten med citronpeppar i ett halvt dygn i kylen, för att den skall bli riktigt smaklig. I morgon fräser det i stekpannan.

I dag lördag, 2010-05-09, tog jag mig en lite längre promenad upp på Mötterudshöjden, runt Långsjön och tillbaka till Myrom.  Jag fick ett par bilder av ekorren som klarat att undvika mården, som jag såg spår efter i vintras. Jag höll nästan på att trampa i ett fågelbo uppe på en tallhed, hönsfåglarna har tydligen redan börjat lägga ägg. Det har skett en del avverkningar runt Långsjön under de senaste åren, men tack och lov så har de sparat en kantzon längs sjön. En del furor kommer med tiden att få enorma dimensioner, och några furor är redan stora, speciellt så kallade frötallar, som sparades på hyggena på 60–70-talet. Inga korpar eller andra kråkfåglar hördes uppe på höjden, och det var gott om både älg och rådjursspår, så Högerudsvargen håller troligen till i något annat skogsområde just nu.

När jag kom hem från arbetet i dag så fick jag se att det var två sångsvanar nere vid min damm. De vankade runt lite på vallen runt om. Det är ståtliga och vackra fåglar.

Sigma objektivet är suveränt.

2010-05-03

Nu har jag sett dokumentären ”Vargkriget” på SVT och upplever närmast "vargkrigarna", som en terroristorganisation, med sina rånarluvor, nazistvapen, sprängladdningar, grön laser, rökbomber, gifter och förtäckta hot, som ett mycket större hot mot allmänheten och faunan än vargen.

Det är många på landsbygden som inte vill ha varg in på husknuten, men vidrig illegal tjyvjakt , av ett fåtal kriminella extremister förstör för de som vill begränsa vargstammen på laglig väg. Man får närmast associationer till filmen jägarna. De flesta invånarna i Sverige bor i tätorter och de kommer tack vare det här att skapa en stark majoritet för ännu mer varg på landsbygden och även den lagliga jakten kan komma att upphöra.

Det enda som kan balansera upp det här reportaget är en dokumentär om nedläggningshotade fäbodar, med uppgivna småbrukare(ekobönder) som visar sina sönderrivna döende tamdjur, och uppskärrade bärblockare och hundägare som mött vargar öga mot öga i en hotfull situation, eller vandrare som sett döda älgar och rådjur lite var stans, liklukten känns som en kväljande ond ande som driver runt i skogen. Helt naturligt och en vanesak enligt vissa.

Jag tror att vargjakten kommer att upphöra och vargstammen kommer att få växa till 1000 individer, varav ca 300 kommer att hamna på Småländska höglandet, där det fanns en naturlig vargstam i början av 1800-talet. Den var visserligen nästan utrotad på 1700-talet, men kom tillbaka efter Napoleonkrigen i Europa, förlusten av Finland och nödåren. Inte förrän en större allmänhet blir drabbad, eller känner sig hotad, så kommer vargjakten att återupptas igen, och då av riktiga jägare.

2010-05-02