Full aktivitet på Mötterudshöjden!
Jag tog mig en promenad för att lufta lungorna efter veckans golvslipning och möbelsnickrande.
Det började med klart väder, och det blåste lite kallt, även om det är milt för årstiden. Det var lite frostbitet på sina håll, men det var ändå svårt att se spår. Jag passerade skyddsbiotopen ”Meske” och fick se en jägare lite längre bort, jag gick fram och snackade lite, och det visade sig att de var tre jägare med hund. De öppnade matsäckarna för att ta en liten paus, medan hunden fick göra grovjobbet.  Jag gick sedan bort mot Långsjön i stället, för att inte störa jakten, och ett litet stycke längre bort så mötte jag två kvinnor som sprang på vägen, inte tror jag att de sprang av rädsla eller brådska, utan troligen mest för att hålla kroppen i form.
Jag gick en sväng till Långsjön och sedan hemåt.  Nästan hemma träffade jag på en granne som skulle hugga ved, för att ” testa om ryggen håller efter ett ryggskott”, det är ett hårt liv på byggda.

47 Stora ”fågelskrämmor” vid Glaskogen!
Vindkraften har sina för och nackdelar. Den stora fördelen är att det är en förnyelsebar energikälla, en framtida källa till energi, med stora miljövinster jämfört med fossil energi och kärnkraft.
Nackdelen är att det ofta är i höglänta natursköna och biologiskt värdefulla bergsskogar som vindkraftverken skall placeras för att få mest effekt. Vissa områden måste fredas från vindkraft, och i västra Värmland, mina hemtrakter så är det fyra höjder som bör undantas från vindkraft, på grund av att det finns värdefull natur där.
De höjderna som bör undantas är:

1. Glaskogen och stora områden, med flera andra naturreservat runt omkring.

2. Fjornshöjden, höjden sydväst om Koppom, där många fina naturreservat finns.

3. Perserudshöjden, med sjön Alken och Byamossarna i centrum.

4. Danshallsmyrarna uppe vid Ritamäki och Lekvattnet.

De andra höjderna i Väst Värmland bryr jag mig inte så mycket om, t.ex. Mötterudshöjden och Fryksdals höjden mm.
SR Värmland.

Planeringsunderlag, vindkraft, länsstyrelsen Värmland.

Torsdagen den 17 november 2011.

Områden som jag tycker skall Skyddas från vindkraft.

Ulvsjömyrarnas Naturreservat-de dimmiga (”Vargsjömyrarna”.)

 I dag åkte jag ner till Årjängs kommun och reservatet Ulvsjömyrarna, för jag hade tröttnat på Mötterudshöjden, också hade man lovat vackert väder på radion.
Något vackert väder blev det inte under hela dagen, även om det verkade lätta lite ibland, men solen orkade inte lyfta de tunga dimmorna som låg som ett täcke över landskapet.
Jag passerade Kålleboda, en slåtteräng på Glaskogen, med fin flora, på en välskött äng, på vägen till Ulvsjömyrarna.
Framme vid reservatet, vandrade jag ut i dimman. Reservatet som ligger runt Ulvsjön, antyder att det har funnits varg här förr i tiden, och reservatet ligger nu i gränszonen, mellan två vargflockar.  Sannolikheten att få se en varg är bara någon halv %, men man kan försöka locka på dem genom att härma en skadad hare, eller älg.
Någon varg såg jag inte i den täta dimman, som svepte som en kall ande i håret, allt var tyst och öde, även om jag såg ganska så gott om älgspår kring myrmosaiken. Skogen är inte skyddad i naturreservatet, men mycket har sparats ändå, särskilt kring mossarna och kant zonerna runt tjärnen. Hoppas att skogen kan få ett mer permanent skydd, för några av tallarna är vackra och börjar få en urskogskaraktär, även om de bara är i medelåldern för en tall.
Jag hörde orrarna spela lite försiktigt på mossen, även om det är fel årstid, och när jag närmade mig en myrholme, så flög ett 40-tal orrar upp och förmörkade himlen med sina silhuetter. Här måste det vara ett mäktigt orrspel om våren, kanske värt ett besök.

söndag den 13 november 2011.

Information Länsstyrelsen.

Nu är björnen tillbaka i Vassvika!!
Min syster har alltid gått i skogen med hunden. För några år sedan innan vargarna kom tillbaka kunde hon släppa hunden lös, men nu går den alltid i koppel. För någon dag sedan gick de ut med hunden upp till Vassvika, några km Norr om Arvika, och de strövade förbi rasbranten med grottorna. När de senare gick förbi några sommarstugor blev de varnade av några boende att de hade sett en björn för några dagar sedan, kanske samma grott?björn vars fotavtryck jag fotograferade där för 1,5 år sedan.
Området är ett välbesökt strövområde, så jag vill bara uppmana till försiktighet, eftersom en björn kan bli farligare än en varg.

Tisdag den 8 november 2011.

Björspår i Vassvika 2010

Trädjättarna vid ”Meske”
I går fortsatte jag att isolera huset inför vintern, men i dag fick jag tid till att ta mig en promenad upp på Mötterudshöjden. Vädret var trist och grått och den enda ljusglimten var att passera de stora träden vid skyddsbiotopen. För 15 år sedan fanns det en lika mäktig skog på andra sidan av tjärnen, men den blev timmer och massa.
Nu längtar jag efter lite tunn snö, så att man kan börja spåra. Jag såg ändå lite spår i leran, efter grävling, räv, älg, rådjur och människa med hund.

Söndagen den 6 november 2011.