Våra skogar måste skyddas!
Jag hörde några kloka ord från en prisad miljökämpe på SR Värmland i dag, när det hålls ett seminarium om Världens skogar i Karlstad. SR Värmland.
Det finns snart inga riktiga skogar kvar i Sverige, utan främst Skogsplantager, vilket chockar utomlands. Därför måste de sista urskogarna och naturskogarna skyddas. Dessutom så måste stora områden runt värdekärnorna sparas och läka sig själv under några hundra år, för att skogens arter skall kunna överleva på sikt.
I reportaget nämns en av Värmlands finaste naturskogar, Fänstjärnsskogen.
onsdag den 26 oktober 2011.

Söndagspromenad på Mötterudshöjden.

På förmiddagen satt jag och ritade, men fram emot middagen kände jag att jag behövde lufta på mig, så jag gick ut på en liten promenad upp till skyddsbiotopen ”Meske”.
Vid hyggeskanterna satte jag på mig camouflageluvan och härmade en skadad hare, för att försöka locka fram ”roliga djur”, men de var inte där.
Inget intressant hände på skogen, hörde bara några grannar som högg ved lite längre bort.
Nu skall jag snida en pilaster.
Söndagen den 23 oktober 2011.

Det behövs mer pengar för att skydda våra skogar!
Jag lyssnade på nyheterna och hörde att skogsstyrelsen och länsstyrelserna inte får tillräckligt med pengar för att skydda våra skogar och skydda en tillräckligt stor areal, för att skogens alla arter skall kunna fortleva på lång sikt.
Orsaken är delvis att värdet på skogen har ökat och att inte riksdagen anslår tillräckligt stora summor för inköp av skog.
Många av de naturreservat som jag har fotograferat har tillkommit de senaste 15 åren, och mer behöver skyddas, för regeringen har satt ett mål på att 17 % av skogen skall skyddas. Jag skulle bli lyrisk om endast 10 % skyddades.

I dag är bara ca 1% av skogen i Värmland skyddad.

Artikel SR.
Onsdagen den 19 oktober 2011.

Skyddat område på Glaskogen.

Avverkat område på Glaskogen.

Helg tur på Mötterudshöjden!
Jag tog mig en promenad upp på höjden, först hade jag reflexvästen på mig och gick på vägen mellan Mötterud och Högerud, men när jag märkte att jägarna hade jagat ifrån sig under veckan, så tog jag av mig västen och gick in i skogen, förbi skyddsbiotopen ”Meske”. En vägbom har nyligen byggts för att undvika genomfart.
Ett år när jag var ute och gick i skogen en helg, så hamnade jag mitt i drevet, och ett annat år blev jag upptäckt av en jakthund, så jag brukar undvika att gå i skogen den här tiden på året.
Jag vet inte om man har skjutit någon älg, men spår av älgar fanns det, och jag såg två älgar vid kraftledningen högre upp i Myrom tidigare i veckan.  Älgen är ett åtråvärt jaktbyte, och en folkfest för många, men själv jagar jag inte, men jag äter älg någon gång vartannat år eller så.

Söndagen den 16 oktober 2011.

Älgkons sista dagar?
I morse fick jag se älgkon spatsera obekymrat på ängen, ovetandes om att både jägare och varg vill sätta tänderna i henne.
Thrillern på Mötterudshöjden fortsätter, kommer älgkon att överleva och få en ny kalv till våren, det är frågan. Hon håller sig nära järnvägen, och om hon håller sig där under ett par veckor så kan hon kanske hålla livhanken om hon inte blir överkörd av tåget. Skogens konung lever ett hårt och pressat liv, åtråvärd i sitt majestät, inget liv i glamour precis.
Söndagen den 9 oktober 2011.

Under hela dagen så har rådjuren, slöat och betat på ängarna runt huset.

Naturen är kall och grå, senhösten är här!

I eftermiddag tog jag mig en liten runda upp på Mötterudshöjden, för det är ingen idé att åka på längre turer när naturen är grå och mörk, och därför börjar nu en period med helgpromenader på hemmaplan, lite trivialt, men ändå intressant när spårningen kommer igång.
Jag fann en del färska älgspår på skogen, från älgarna som snart har årets farligaste vecka framför sig. Tusentals jägare laddar nu sina mynningsladdare inför det som komma skall. Jag försökte locka på älgtjuren, genom att stöna nasalt som om man skulle ha riktigt ont i magen, men någon älg kom ej.
Nere vid fiskdammen så såg jag spår av minken, och det kommer inte att bli populärt.

Lördagen den 8 oktober 2011.