Myrom

Myrom är min hemby och Myrhage är min gård.
Jag har bara ca 2,4 ha mark, som är fördelat på 0,7 ha äng, 1 ha vall, 0,3 ha damm och resten trädgård. Det finns en mängd blommande växter på sommaren, och är resultatet av ett par veckors slit på sommaren.

Att bo på landsbygden är en livsstil, jag har bott så i hela mitt liv förutom två år i Karlstad och ett år i Örebro i ungdomen, av de två livsstilarna så föredrar jag landsbygdens stillhet och arbetsro.

Arter registrerade på min gård 2020: Arter på Myrhage skyddade fynd (brudsporre) saknas i listan. Har ej inventerat gräs fullständigt, samt kryptogamer.

 

Skötselplan ängar

Under veckan så kom min nya åtagandeplan (2015-2019) för mina slåtterängar. Ängen blev inventerad 10 maj.
Läs dokument PDF.
Fredag den 27 maj 2016.

Ängsbruk är helt olönsamt utan bidrag, så bidraget på drygt 11 000 kr/år är välkommet och ger en lön på ca 120 kr/ timme när man räknar in (manuell, ej traktor) slåtter, räfsning botförsel av hö, bekämpning av lupiner och älggräs, hamling av träd och fagning av löv på våren.
De första tio åren skötte jag ängen utan bidrag.

Ängsinverteringen.

 

 

Det finns några bilder av mitt hus på Kommunens hemsida som är från 1908-1912.

178400 004400 - Hus, Hjalmar Rytterström
178400 004401 - Hjalmar Rytterström, gårdarna i bakgrunden är Rosenberg till vänster och Vallbo till höger.
178400 004162 - Hus, Hjalmar Rytterström
178400 004098 - Bondgård Hjalmar Rytterström

178400 004097 - Bondgård, Hjalmar Rytterström, åkertegar och ängar om vartannat.

Jag har en sten på gården där det står inhugget Kamrer H.J Rytterström 1907, mitt hus var hans lantställe och han red ut till gården på en vit häst och kallade sig Godsägare, han lär även ha grävt ner en skatt som jag inte har hittat. Han brukade sitta på en sten och vakade över drängen och pigan när de arbetade med odlingarna. Tjänstefolket bodde på övervåningen, verandan skilde hushållen åt.

   

 


 

Äng

Två projekt.

Ängen har jag skött sedan jag flyttade till Myrom på 90-talet. Ängen var då i dåligt skick, men har förbättrats. Ängen sköts manuellt, med motormanuell slåtterbalk, lie och räfsa mm.


Vallen är relativt ny och sköts numer som äng (fast halvmodernt) och besås med frö ifrån ängen. Vallen sköts rationellt med slåtterbalk, traktor med hövändare och kniv-vass gräsklinga i dikesrenar.

Vall

Artrik äng, 0,7 ha, bakom huset öster ut.

 

Blommande vall, ca 1 ha, framför huset, väster ut.

Samma äng, bild tagen mot huset

Fältgentiana

Samma vall, bild tagen mot huset

 


Ängen

Bilder från 1992 innan röjning och återupptagen hävd.

Endast små fragment av ängsvegetation finns kvar.

 

Bilder från 2015, huset har byggts till och målats rött.
Ängsfloran har återhämtat sig och spridit sig inom ängen, tätheten mellan örterna har ökat och mängden ohävdarter minskat.

I början av 90 talet så bättrade jag på floran genom att så in hösmul från ängar i ängsinventeringen i Arvika kommun. Bäst frön och mängd fick jag från Mjögsjöhöjden i Gunnarskog, säckar med färska frön från höladans golv, de åldriga syskonen undrade säkert vad jag skulle ha fröna till, gubben skrattade mest.

 

 

 


Vallen eller Nyänga

Bilder från 1992.
Granplanteringen avverkas och blir åkermark igen, granriset eldas upp och virket sågar jag på Holms bond-såg i Högvalta, virket blir sedan brädfodring mm till huset.
Stubbarna får ruttna i ca 7 år innan jag plöjer första gången med en enskärig plog.

 

Bilder från 2012 och 2014 från ungefär samma position som ovan.
Vallen har börjat bli bevuxen med vallörter och några få ängsväxter som ängsskallra och jungfrulin har börjat ta sig, kanske har de legat i så kallad fröbank i marken, dessutom så har jag sått vallen med frön ifrån ängen.

2020 så har allt fler arter etablerat sig, gullvivor i mängder och jungfrulin, men även enstaka smörbollar, rödklint, slåtterblomma 60 brudsporrar och skogsklocka mm. Floran blir allt mer ängsartad.

 

Bilder från 2008 och 2009.
Jag bröt stubbar med en traktorgrävare som jag då hade köpt för att fixa lite på gården och vägen, sedan fräste jag jorden med en jordfräs till traktorn och sedan dess så har jag slått vallen varje år.

Första året blev det mycket ogräs.

 

 

Hur samlar man fröer bäst.

Jag samlar frön när jag drar undan gräset, detta för att sprida arterna inom ängen till nya områden, fröna sprider jag främst ut på de artfattigare delarna för att öka mångfalden och artrikedomen.

  1. Jag drar bort höet på en presenning som är hel och slänger av höet på komposten.
  2. Fröerna ligger kvar på presenningen.
  3. Jag samlar upp fröerna i papperspåsar och sprider ut dem på de artfattiga partierna i ängen.

1

2

3


 

Ä ngsslåtter med lie.

Hemma på mina ängar.

Lieslåtter lär man sig idag främst på kurser, eller genom att delta i organiserade evenemang hos en lång rad Naturskydds, eller hembygdsföreningar som arbetar för att bevara den rika mångfalden av växter i det gamla kulturlandskapet.
Jag gick själv på en kurs i Småland på 90-talet och deltog i lokala slåttrar, innan jag skaffade en egen äng.
Tyvärr så är lie slåtter ännu i vissa bygder förknippat med byfåneri, men bilden börjar nu ändras och bilden av miljövårdare börjar växa fram även i glesbygd i takt med att folk blir medvetna om nödvändigheten att slå med lie för att skydda utrotningshotade arter.

 

 


Ängsmarkerna och ängsvallen är som vackrast när det blommar under ett par månader på sommaren, resten av året så liknar det mest en stor gräsmatta, borde kanske ägna mig åt golf.
Några bilder.

 

 


Fjärilar
Fjärilar finns det i mängder på ängarna, bland annat så förekommer den bruna gräsfjärilen och bastardsvärmare frekvent.
Jag har fotat en mängd fjärilar 2018–20 för att dokumentera mångfalden.

Ett litet urval.

 

 


 

Fler bilder

 


Självhushållning i begränsad omfattning.

Jag har ett antal hasselbuskar, bärbuskar och äppelträd, samt odling av grönsaker och potatis i åkerlindor ute på vallen ”Nyänga”.

 

Nötskörd
Jag samlade nötter på hasselbuskarna, det är endast markägaren som får plocka, allemansrätten gäller inte nötter och äpplen mm.
Jag tog bara en mängd som jag brukar knäcka under julhelgen, nötterna är mindre än de importerade, men har starkare smak. De nötterna som blev kvar på buskarna får nötkråkan och ekorren. Nötterna måste bredas ut för torkning, ett år glömde jag dem i en papperskasse, vilket gjorde att de möglade.
Några hasselbuskar får växa fritt, men några andra beskär jag som en boll med diametern 2–3 meter, då blir det fler nötter som är lättare att plocka. Någon dag skall jag plantera något tiotal nya buskar som skall bli ett hässle i en sluttning som jag inte brukar till något annat, det finns många plantor som jag har sparat upp för omplantering.


lördag den 31 augusti 2019.

 

PS! På söndag så planterade jag om 18 stycken hasselbuskar och räknade att jag nu har ca 59 hasselbuskar där ca 20 stycken fullvuxna är mycket gamla (buskarna kan bli 3000 år även om de enskilda stammarna bara kan bli 70-90 år) och resterande buskarna är omplanterade av mig.

 

Fin potatisskörd.
Sommaren började lite torrt, men regnet kom desto mer på slutet, ett tag så verkade det som om det skulle bli bladmögel, men det repade sig och skörden blev bra.
Jag hade rensat lite dåligt på slutet, så gräset tog antagligen lite av näringen, men det är första gången som jag täckodlar, lite av ett experiment, vi får se hur jag gör nästa år.
En handfull potatisbestånd hade vattensorken, eller ”môllsôrken som vi säger i värmland tagit, halväten potatis som jag fick slänga.
Första året så har jag främst satsat på att få sättpotatis till nästa år, men jag har sparat ett par hinkar som jag skall äta upp, potatisodling är ett billigt sätt att preppa för kristider, samtidigt som det är bra att få ekologiskt på tallriken.


lördag den 14 september 2019.

(2020 blev det 360 kg potatis)

 

 

 

Hamlade träd 2019

 
De två nyhamlade sälgarna har inte hamlats på många år då de blev lite skadade vid en dikesgrävning. Diket skall slås om någon vecka.   En hamlad sälg, de långa grenarna kapas nästa år och är nödvändiga för trädets överlevnad.

 

 

 


Fler bilder

 


 

Katterna.

Min nuvarande katt ”Puma” sedan 2016 är en bondkatt/Maine coon och den förra ”Missan” var en bondkatt, kanske med inslag av skogkatt.
Katter håller undan möss och är ett gott sällskap, tyvärr så börjar de gamla bondkattstammarna bli utrotade igenom kastrering och uppblandade med raskatter, om jag får välja bland raskatter så är det Norsk skogkatt och Maine coon som gäller, även om även dessa sorter allt mer blir framavlade som innekatter och utställningsobjekt.

Huldra dotter till Puma är 75% bondkatt och 25% maine coon.

Missan 2003-2016

 

 

Puma

ID: Datamars 752098100827647

Vaccinerad 3 ggr

 

Puma fick en kull den 8 augusti 2018, läs mer här.

 


Huldra, förföriskt vacker men livsfarlig för möss.
Hon föddes den 8 augusti 2018 av Puma, läs mer här.

Vaccinerad och chipad, ID 752098100912016

   

Tillsammans med den rödhåriga brodern (såld)

 


 

Kattunge tillsalu den 2 september 2020. Mor Huldra kull 1
Kattungen är en hane född den 10 juni, han är en bondkatt/huskatt med okänt ursprung men är 12 % Maine Coon som han påminner lite om, då han har halvlång päls som en raskatt.
Han är 100% rumsren och kommer att vara ID-märkt och grundvaccinerad vid leverans.
Funkar både som utekatt och innekatt, köparen bestämmer själv.

Såld


Veckans bilder på kattungarna. Mor Puma kull 2
Födda lördagen den 27 februari.
Klara för försäljning i slutet av maj vid 12 veckor.

Röd hane och grå hona.

 

 

Jag har beslutat att jag skall behålla honan själv, och kastrera mamman (pension). Kattflickan är helt perfekt både i utseende och beteende, har troligen ärvt den halvlånga pälsen av sin mormor (Maine Coon), för morfar och far är korthåriga bond/huskatter. (Rena bondkatter med lokalt ursprung från yngre järnålder finns snart inte kvar, blandraskatter och raskatter tar snart över hela kattbeståndet). Lantrasföreningen Bondkatten


Bilder söndag 2 maj 2021

PS!

Hanen blev såld 23 maj och fick ID: 752098100998359

Honan "Vilda" behåller jag själv ID: 752098100999211

 

 

Vilda