Vindkraft i Sillerud.
Det planeras en vindkraftspark ca 5 km söder om Glaskogens Naturreservat och nära de fina naturreservat som finns söder om Glaskogen, så landskapsbilden kommer kraftigt att försämras i den vildmarkspräglade delen av Glaskogen.
Jag försökte göra ett inlägg i ”Nej till vindkraft i Sillerud”, men det godkändes inte av administratören, så jag gick ur gruppen, skulle förmodligen bli betraktad som en förhatlig ”miljömupp”.
Förmodligen så försöker man övertyga lokalpolitikerna i samtliga partier genom renodlad skräckpropaganda, men det brukar ofta få motsatt effekt, så jag får önska dem lycka till och troligen så blir det en vindkraftspark där. Det har blivit allt svårare att hålla sig till mittens väg i ett polariserat samhälle.
Jag vill inte ha vindkraftsparker i Glaskogsområdet, Fjornshöjdsområdet-Fogdegroparna och Norra Värmlands vildmarker, men i övrigt så tycker jag att de skall placeras på de mest lämpliga områdena, för det kommer att bli svårt att ersätta den fossila energin annars.


söndag den 18 februari 2024.

 

 


 

Snöskogsvandring på Mötterudshöjden.
Vägarna är dåliga just nu och då kan jag lika gärna vandra hemma på höjden.
Skaren bär jättebra just nu det blir inga genomsjunkningar så känslan är nästan som att gå på asfalt.
Jag gick upp till Medskogstjärn och vidare till Stora mossen där orrarna brukar spela om våren, Svenska kyrkan har många fina avsättningar i området.
Uppe vid Malmbergen så fick jag se ett rådjurskadaver där det fanns mycket rävspår, men inga spår av varg eller lo, så jag tror att rådjuret dött av svält och kyla, snön har varit besvärlig för rådjuren och det har varit kallare än på 20 år.
Rundan blev på 10,6 kilometer, nyttigt för konditionen.


lördag den 10 februari 2024.

 

 

 


 

Azote bildbyrå har lagt ner!
Jag har försökt sälja bilder genom Azote sedan 2015, men har bara lyckats sälja två bilder under den tiden.
Nu har bildbyrån lagt ner, så jag säljer eller skänker härefter endast bilder privat.
Köp-länkarna på hemsidan skall nu tas bort.
Jag har funderat lite på att lägga upp bilder på Adobe stock, men det är en hel del arbete som kanske inte ger så mycket inkomster.
Fotografering är bara en hobby, inget man kan försörja sig på.


måndag den 5 februari 2024.

 

 


 

Skridskois på vägen.
Det har stundvis varit extrem halka, med blöt packad is på vägen, så jag har fått sanda i omgångar, men sanden smälter snabbt ner.
Jag har försökt luckra upp isen med snökedjorna på traktorn, genom att köra fram och tillbaka på min väg som är 600 meter lång, men traktorn glider gärna i sidled och är svår att styra, så jag köpte skruvdubbar på Jarnbros och skruvade fast 100 stycken i framdäcken idag, så nu styr traktorn bättre i isen.
Jag hamlade även ett träd, eller rättare sagt beskärde några besvärliga grenar som är svåra att se på sommaren.


lördag den 3 februari 2024.

 

 


 

En skogspromenad i dimma.
Idag så plogade jag och skottade snö på förmiddagen.
Sedan gick jag upp på Mötterudshöjden till Medskogstjärn och Mellantjärnet, där dimman låg tät på sina håll, det var en ganska tung promenad på ca 4 kilometer.
Vid kvarnbäcken nere vid Kvarntjärnet så fick jag se en strömstare, där de brukar hålla till.
Dessutom så såg jag spår av en älgko med kal, rådjur, räv och hare.


Lördag den 27 januari 2024.

 

 

 


 

Nytt Naturreservat denna vecka.
Värmland har fått ett nytt naturreservat som heter Martatjärnsskogens naturreservat, som ligger ca 1 mil söder om Stöllet, reservatet är 213 ha stort.
Jag besökte området i februari 2020, läs mer här.
När jag vaknade idag så var vädret vackert, men det var 26 grader kallt, så det blev ingen vandring den här gången heller, det är en konstig känsla när det är mer än 45 graders skillnad mellan inne och ute, men nu skall det bli betydligt varmare om ett par dagar.


lördag den 20 januari 2024.

 

Den 20 januari så har temperaturavvikelsen blivit ännu mer extrem.

Jag bor mitt i prick.

 

 


 

Arvika en köldhåla.
Jag såg på temperaturavvikelser för januari på SMHI hemsida och fick se att jag bor mitt i det kyligaste området just nu.
Här om dagen så tittade jag på filmen ”day after tomorrow” där en ny temporär istid orsakas av att Golfströmmen försvagas på grund av växthuseffekten, en 20 år gammal klimatfilm.
Just nu så börjar vägen bli riktigt smal, längtar efter våren!


torsdag den 18 januari 2024.

 

 


 

Innekatter.
Nu har mina katter varit innekatter i ca en månad på grund av vargavintern, det har varit snöoväder och kyla om vart annat och dessutom djup snö, så att de endast kan gå på plogad mark.
Igår när jag vaknade så var det den kallaste morgonen på 20 år, trettigradig kyla är brutal och tragiskt nog så frös en ung kille ihjäl ett par kilometer hemifrån under natten.
Idag stannar jag hemma i snöstormen och ägnar mig åt plogning och kontorsarbete, hoppas att traktorn funkar som den skall.

Jag blev lite chockad när jag såg på SVT Värmland igår, över att man tänker lägga ned akutjuorlinjen på Arvika sjukhus mm. Neddragningar på den akuta sjukvården när Sverige skall förbereda sig på ett eventuellt krig känns inte helt rätt, varje invånare i landet lägger nu 1000 kr/ månad (120 miljarder) på att vi skall förbereda oss på krig och i värsta fall världskrig med kärnvapen och då är sjukhusen oerhört viktiga eftersom vissa sjukhus kan riskeras att bli bortbombade. Snart får jag åka till karlstad om jag skadar mig, som när jag högg mig i handen med yxan.

Idag kom det ca 20 cm snö, så nu är det mellan 40–50 cm och i genomsnitt 45 cm snö här hemma.
Det börjar bli svårt att ploga med min snöplog som sitter bak i lyften på traktorn, det är smidigt när det kommer lagom mycket snö, men när det kommer mycket så är det egentligen bättre med en frontmonterad plog, men det kostar. Jag fick vända bladet och backa bort snön ut och ner i dikena, det tar timmar.


onsdag den 17 januari 2024.

 

 

 

 


 

Magisk skymning över Sävsjöängen.
Jag arbetade idag med att måla en möbel, eftersom det kommer att bli riktigt kallt och därmed svårt att måla till veckan.
När jag åkte hem igenom Högvalta så orkade jag inte låta bli att plåta några bilder över de vidsträckta betesmarkerna över den utdikade Sävsjön med sin dimma, ett riktigt vackert ögonblick och en rofylld upplevelse i en värld vars nyheter ständigt domineras av krig, upprustning, artutrotning, inflation, höga räntor, arbetslöshet, och ett klimat som är varmare än på 100 000 tals år.
Därför måste man blunda lite för ett ögonblick och sakta öppna ögonen för det vackra där borta i ljuset av tunneln.


lördag den 13 januari 2024.

 
 

 


 

Året 2024 inleddes med rekordkyla.
Det var länge sedan jag sist skrev, mycket på grund av att Webbhotellet Space 2U flyttade hemsidan till systerbolaget Webbsupport innan julhelgen och det var en massa nya inställningar på den nya webbservern mm som jag fick ordning på först igår.
Julhelgen var lite kaosartad då det kom mycket snö samtidigt som bränslefiltret var igengrott så att traktorn blev mycket svag. Jag fick vänta några dagar tills det blev varmare så att jag kunde byta filtret och även ena batteriet som var gammalt, men sedan blev det en hel del plogning och traktorn gick som en klocka.
Sedan kom kylan, förra veckan så var det -33 grader hemma i nordsluttningen, jag tänkte för säkerhets skull sätta på motorvärmaren på traktorn, men fick även köpa en ny motorvärmarsladd på Biltema, och när sladden var på plats så hade det börjat bli issörja så att inte pumpen gick runt, så jag byggde ett tält med ett elelement runt motorn för att vara säker på att det inte skulle frysa sönder och dagen efter funkade motorvärmaren som pumpade runt vatten i den 30 gradiga kylan.
Troligen så ligger fryspunkten på glykolen runt -30 grader.
Jag var ledig i två veckor, men det blev endast en promenad hemma på höjden i vargavinterns snö och kyla.


tisdag den 9 januari 2024.

 

 


 

Fler vindkraftsprojekt på gång i Arvikatrakten.
Landinfra Energy AB vill bygga två vindkraftsparker i Arvika kommun vid Tobaksberget och Eriksbråtberget, och projektet är i ett tidigt skede.
När jag studerar kartor över nyckelbiotoper och naturreservat samt kontinuitetsskog så är det relativt lämpliga områden för vindkraftsparker, men boende i Håvilsrud och Häljeboda som ligger nära Tobaksberget, samt boende i Treskog kommer att få horisonten förstörd av 300 meter höga kraftverk.
Jag förhåller mig ganska neutral till dessa projekt, vindkraften behövs, men de bör byggas där det är mest lämpligt, som vid Fryksdalshöjden och Segmon mm.
Norra Värmlands vildmarker och Glaskogen, samt Byamossarna mm anser jag helt olämpliga för vindkraftsparker. Även det område som Arvika Kommun pekar ut som lämpligt i sina vindkraftsplaner vid Högerud känns felplacerat, mellan sjöarna Värmeln och Glafsfjorden, mitt i ett ålderdomligt kulturlandskap.
Man skall inte bygga fler vindkraftsparker än vad som är absolut nödvändigt, eftersom de har en betydande påverkan på den lokala miljön, men det måste samtidigt ställas emot klimatförändringar som fossila bränslen skapar och det avfall från kärnkraften som skall lagras i 100 000 tals år.
Alternativet är minskad energiförbrukning och kraftigt ändrad livsstil, men det alternativet kommer aldrig att bli särskilt populärt.

Artikel Arvika nyheter.


Karta Tobaksberget


Karta Eriksbråtsberget


Onsdag den 6 december 2023.

 

 


 

Att sitta på pass i 15 gradig kyla.


Jag släppte ut alla tre katterna i morse, två kom in efter en kvart, men den långhåriga ”Vilda” satt på en sten i tre timmar för att vänta ut en mus.
Det är kallt nu och jag isolerade några fönster med bubbelplast, men funderar på att byta ut glaset i innanfönstren med energiglas, visst är det trevligt, med 100 åriga rutor som är vågiga och bubbliga, men energin blir dyrare för varje år, så förmodligen så kommer jag att byta ut några rutor varje år.


söndag den 3 december 2023.

 


 

En skog med 400 åriga tallar avverkad i Sunne.
Jag läste idag i Dagens Nyheter att en onormalt gammal skog med naturvårdsarter har fallit för ”yxan”.
Det blir ett problem när Skogsstyrelsen litar på skogsbrukets egna inventeringar som ligger till grund för beslut, när avverkningsanmälningarna bedöms vid skrivbordet.
Hur skall jag som möbelsnickare kunna lita på att det miljöcertifierade virke som jag köper inte kommer från artrik naturskog?
Trovärdigheten undergrävs.
Nyckelbiotopsinventeringarna borde återupptas av Skogsstyrelsen och kontrollanter från FSC mm måste ut i skogen oftare, för att se till att reglerna följs.
Nu skall certifierade skogsägare och bolag själva göra nyckelbiotopsinventeringar till sina skogsbruksplaner, men kan man lita på att det är de viktigaste områdena som skyddas och kan det inte vara så att en skogsägare med stor andel skyddsvärd skog inte avsätter all skyddsvärd skog i sina planer?  När kravet är 5% avsättningar och 5% hänsyn.

Det är i dag en stor brist i skogen på gamla träd på grund av att grundmetoden har varit kalhyggesmetoden sedan mitten av 1900 talet, virket blir av allt sämre kvalitet och det tar hundratals år att bygga upp en skog med virke som duger till finsnickerier och fönster mm.
Vi behöver spara de sista spillrorna av artrik naturskog (permanent skydd) och bygga upp stora arealer där träden får bli gamla igen, både för att bevara artrikedomen, lagra kol och odla kvalitetsvirke.
Detta innebär att uttaget ur skogen måste minska och det kommer att bli kostsamt, men nödvändigt om vi skall kunna bevara skogslandskapets arter och samtidigt bygga upp ett ”kapital” av kvalitetsvirke som inte kan skördas med omsorg förrän om 200–500 år.


torsdag den 30 november 2023.

 

Från en skog i närheten.

 


 

Idag så blev det en vandring upp på Mötterudshöjden, skogsområdet är stort ca 29 kvadratkilometer där jag främst håller mig i den östra delen.
Jag gick genom den trolska skyddsbiotopen Meske och igenom Kyrkans nyckelbiotoper och upp till Malmbergen där det är en hel del impedimentskog med gammal tall, där växer den knotiga uråldriga Trôlltalla.
Det finns några smultronställen kvar, även om mycket har avverkats de senaste årtiondena, Malmbergen var tidigare tillräckligt fint för att bli ett fint stort naturreservat, men nu är det tyvärr lite sönderhugget.
Jag registrerade garnlav, sprängticka och vedticka till artportalen, det börjar bli viktigt att notera de sista platserna där de finns kvar.
Det blev en runda på 10,1 kilometer och en höjdskillnad på 124 meter.

I gårkväll så såg jag filmen Oppenheimer, som handlade om hur atombomben blev till, det största hotet mot mänskligheten.
Det är snart 80 år sedan kärnvapen användes i krig och hela tiden så har det funnits en mycket liten risk att de används i krig. Ett fullständigt kärnvapenkrig skulle innebära att 99% Sveriges befolkning skulle dö, främst i svält. Visst kan man kanske känna sig lite säkrare om man lever under ett kärnvapenparaply, åtminstone om kärnvapnen är i avskräckande syfte, men om kärnvapnen används så är civilisationen dömd att utplånas.


lördag den 25 november 2023.

 

 

 

 

 


 

Novembersol på Glaskogen.
Idag så åkte jag till Råtakahöjden på Glaskogen, dagarna är korta nu, så det är korta promenader som gäller för att hinna tillbaka till bilen.
Jag stannade vid en mötesplats, markerat P på kartan och gick Väster ut på Pilgrimsleden, och när jag snart gick längs Stora Mörttjärnen så lyste den bleka morgonsolen på isen som ”sjöng” med korta snärtiga ljud, då isen fortfarande är tunn.
Uppe vid Råtakahöjden så vek jag av för att sätta mig på klippbranten med en vidunderlig utsikt över skogslandskapet, silvervita av frost var granarna, glittrande i novembersolen, här stannade jag för att dricka te.
Det här är en del av Glaskogen med hög koncentration av gammal skog och jag gick norr ut i en grov tallskog, ner till Norra och Södra Dolpan och sedan åt nordöst upp till Södra Orrmossen där solen lyste med strålkastarljus på de knotiga myrtallarna.
När jag gick söder ut Mot Södra Mörttjärnen, så följde jag en höjdrygg med gammal skog där tallarna hade garnlav på barken, i skyn hörde jag de sista sångsvanarna flyga söder ut.
Väl framme vid Mörttjärnen, så höll solen att gå ned bakom bergen, så det blev soluppgång och solnedgång på endast några timmar.
Det blev en kort och fin tur på 5,4 km och en höjdskillnad på 90 meter, se gul linje på kartan.
De röda områdena på kartan är nyckelbiotoper och de blåa är Stora Ensos frivilliga avsättningar/nyckelbiotoper.
Lördag den 18 november 2023.

 

 

 

 

 

 

 


 

Älg i skogen.
Jag såg att älgen hade fejat hornen emot en gran uppe på Mötterudshöjden, och senare så fick jag höra och se en hund skälla på en älg vid ett hygge, men jag såg inga tecken på älgjakt, så hunden måste ha hört till den skogsägare som gallrade en skog.
Längre upp på höjden så fick jag se en tjäder och fann vedticka och lite orkidéer i gammal skog, men det finns inte mycket gammal skog kvar nu, skogen såg helt annorlunda ut för 30 år sedan, många hyggen har det blivit och slyskogen växer tät.
Det finns både goda och dåliga exempel på skogsbruk uppe på höjden, monsterhygget utan hänsyn som jag har skrivit om, men gallringen jag såg i dag var exemplarisk och en annan skogsägare har justerat de körskador som blev här om året på ett hygge med mycket naturhänsyn, tallöverståndare torrakor och lövträd fick stå kvar.
söndag den 12 november 2023.

 

 

"Normal" skog

Reparerade körskadorvid bäck

Fint hygge med mycket naturhänsyn

 


 

Gul varning!
Det är mycket höga flöden i vattendragen just nu, jag gick en promenad upp på Mötterudshöjden nu på morgonen och Kvarnbäcken forsade och brusade fram genom skogen.
Det finns mycket unga ekar i skogarna jämfört med när jag växte upp på 70-talet, kanske ett tecken på att klimatet börjar bli varmare.


lördag den 4 november 2023.

 

 

 


 

Tre decimeter snö i oktober.
Idag kom det 31 cm snö som jag plogade bort i tre omgångar då den var ovanligt tung och blöt.


Tisdag den 31 oktober 2023

 


 

Båten säkrad för vintern.
Igår täckte jag över båten, oftast så brukar jag vända på den, men den är ovanligt stor och tung för att vara en plasteka, den är en gammal norsk 70-talare som kanske är ämnad för havet och klarar hög sjögång mycket bra.


lördag den 28 oktober 2023

 

 


 

En lugn helg.
Under helgen så har jag mest suttit inne och sorterat sommarens bilder, det hamnade några tusen sämre bilder i papperskorgen.
Jag tog även en promenad upp på Mötterudshöjden där kalhygget växer, det är tråkigt att en av de finaste hackspettslokalerna med lunglav har försvunnit, men det skapar tillväxt och materiell välfärd att skövla.
Det är tre markägare där hyggena hänger ihop och bildar ett gemensamt hygge som är drygt 24 ha stort, eller 1/4 kvadratkilometer stort.
Man kunde åtminstone ha lämnat några hektar för den biologiska mångfalden, men så blev det tyvärr inte (trots miljöcertifierat skogsbruk).
Fyra rådjur har betat runt huset och fåglarna besöker fågelstugan, höstkänslan och mörkret smyger sig på.


söndag den 22 oktober 2023.

 

 

 


 

Första frostnatten.
I morse var det frost i gräset, kallt och blåsigt efter en annars ganska varm höst.
De senaste dagarna så har jag gjort i ordning traktorn inför vintern, med snökedjor, snöblad och underhåll, man vill inte att det skall strula mitt i vintern när det är tjugo grader kallt.
Nu på morgonen så krattar jag bort lite gräs som jag har slagit på de finaste fläckarna i ängen, efterslåtter då jag inte har några djur på efterbete.


söndag den 8 oktober 2023.

 


 

En tur till Tiskaretjärn och Kalvhöjden.
Idag åkte jag på en mindre tur först upp till Kalvhöjden där jag vandrade runt på de slagna och efterbetade ängsmarkerna, med fin utsikt över Borrsjön.
Jag såg en hel del ängssvampar i gräset och jag gick lite längre upp i sluttningen idag och fick se de andra gårdarna där uppe.
Sedan åkte jag till Tiskaretjärn där jag gick upp till Atikullen där jag satte mig för att njuta av utsikten och åt en kexchoklad.
Jag fick se en annan vandrare, det var en pratig norrman som hade ett stort intresse av det skogsfinska, när han hade gått vidare så gick jag för att se på fåren och rödkullorna i betesmarkerna.
Det blev en fin liten runda idag, inte lika påfrestande vandring som vanligt.


söndag den 1 oktober 2023.

 

 

Kalvhöjden

 

Tiskaretjärn

 

 


 

Skrallarberget och Sågbäckens Naturreservat.

När jag åkte i väg så var det soluppgång i dimman, och jag tog några bilder i Brunskog och vid Fryksdalshöjden, men tyvärr så kan man enbart stanna vid parkeringsplatser på landsvägen.
Jag åkte först till Skrallarberget, men vandrade den sista vägsträckan på ca 1 km, det såg värre ut än vad det var, så jag kunde ha kört även sista biten, men ville inte chansa.
Väl framme så kom jag in i en gammal tallskog med träd som är närmare 400 år gamla, kung Gustav den andre Adolf kunde ha planterat dem på 1600 talet.
Det var en fin naturskog, där man hade dimensionshuggit någon gång på 1800-talet, men skogen kändes ändå helt orörd.
Jag kom även in i en äldre granskog med mycket skägg och på ett par platser så öppnade sig gläntor med vattensamlingar, lite för små för att kalla tjärn och runt vattensamlingarna så fanns grova aspar, vars stammar kläddes rikligt med den storbladiga lunglaven. Jag stannade på en vacker plats, där jag åt lite och vilade.
Det var en oerhörd fin naturskog i den västra delen.
Sedan åkte jag till reservatet Sågbäcken som ligger vid vägen.
Jag vandrade ner till Tvärlikan som var fylld med vatten som forsade i den sluttande terrängen och sedan så vandrade jag öster ut upp emot mossen.
På några ställen så var det mycket storblockigt, med grova torrakor av tall som brunnit kanske på 1800-talet och sedan dess så lär skogen ha stått tämligen orörd.
Uppe vid mossen så öppnade sig landskapet, jag vandrade runt lite innan jag gick tillbaka ner till bilen.
På vägen hem så stannade jag vid Fämtfallet för att ta ett par bilder, och här var det mycket folk, det går även en vandringsled längs Fämtan som jag tänker vandra någon gång.


Söndag den 24 september 2023.

Ny sida Skrallarberget

Ny sida Sågbäcken

 

 

Skrallarberget

 

 

 

Sågbäcken

 

Soluppgång i dimma, Brunskog och Fryksdalshöjden

 


 

Morgondimma
Nu på morgonkvisten så är det dimma, hösten är här med sina färger, och alla måsten hopar sig i form av förberedelser för vintern.
Skogsmässan i Arvika är säkert intressant, med föreläsningar mm, men jag gillar inte att mingla runt bland mycket folk, utan trivs bäst ensam i skogen.
Men det är viktigt att man belyser frågorna.

Skogsmässa

lördag den 23 september 2023.

 

 


 

En vandring på Glaskogen
Idag åkte jag till Dammarna i den sydvästra delen av sjön Stora Gla, där jag började min vandring på morgonen.
Jag gick på vandringsleden åt sydväst och gick ut till udden Ugnen, där man kan se skärgården i den här delen av sjön, här satte jag mig och åt lite frukost i det vackra vädret, sjön låg som en spegel där en familj storlom plöjde små svallvågor på ytan.
Sedan gick jag leden åt sydväst fram till Rågärdsmossen, leden var i fint skick och jag fick bland annat se tjäder och tofsmes.
Ungefär där vandringsleden grenar sig så gick jag rakt söder ut genom nyckelbiotoperna, en gammal skog med grova tallöverståndare, det är en varierad och relativt orörd natur fram till Södra Kamptjärnen, men det finns även mindre partier med ungskog och hyggen i området.
Jag gick förbi Norra Kamptjärnen och kom så småningom fram till Rödvattsmossen där det lär vara fina orrspel på våren och gick skogsbilvägen ner till Örvattnet, där naturen åter blev vild.
I sluttningen/branterna på Örvattnets östsida så finns det ett överhäng av klippor som skapar en katedral i skogen.
Sedan gick jag upp till vandringsleden vid Svarthagstjärn och gick till utsikten på Rödvattensberget där jag stannade en stund för att njuta av utsikten.
Vägen tillbaka till bilen vid Dammarna, var delvis fin på sina ställen, men det var tyvärr några stora hyggen på ett par ställen med mycket sly.
Det blev en riktigt fin dagspromenad på 16,4 kilometer och en höjdskillnad på 183 meter.


Söndag den 17 september 2023.

 

 

 

 

 


 

Miljöbudgeten nästan återställd.
Regeringen har kommit på bättre tankar efter den massiva kritiken för att ha minskat anslagen i miljöbudgeten och höjer bland annat budgeten för skydd av natur med 500 miljoner om året.
Det är helt nödvändigt och jag hoppas att regeringen likt Reinfeldts regering byter statligt ägd skog emot att skapa fler naturreservat. Hoppas att den negativa trenden är bruten?
Men att ha en miljöbudget på ett par miljarder när försvarsbudgeten höjs till 119 miljarder gör att man ser vilka prioriteringar vi människor har som art. Jag önskar att vi vore en fredlig art som inte vore så destruktivt revirhävdande.
Men jag förstår naturligt vis att det är helt nödvändigt nu när vi inte längre kan lita på ryssarna.

Artikel Sveriges Radio

Artikel Natursidan


lördag den 16 september 2023.

 

 


 

Katastrofskörd av potatis.
I år så började det med en kall vår och sedan en mycket torr försommar, och när regnet väl kom så har det bara öst ner och det har varit få soltimmar, så skörden blir knappt 30% av det normala i år, inte mycket att äta, men det räcker för att sätta ny potatis nästa år.
Det är fullt upp i snickeriet fram till november, men jag jobbar även extra hos THs, materialkostnader mm har ökat, så vi måste höja våra priser på möbler med 15–20% vid årsskiftet, men det kanske minskar försäljningen. Ibland undrar jag vad som är bäst att syssla med fram till pensionen? radikal livsstilsförändring på heltid eller mjukstart på deltid.
Skall man byta jobb så är det inte bra att vara miljöengagerad idag, så jag måste kanske byta synsätt?
Det var en dimmig morgon i morse, ganska vackert, men solen orkar ännu inte bryta igenom vid middagstid.


lördag den 9 september 2023.

 

 

 


 

Havsvalladalen är Finnskogajättens boulebana.

Havsvalladalen är Finnskogajättens boulebana.
I går vandrade jag fritt i Havsvalladalen och Brånbergets Naturreservat i Höljes.
Man har nyligen invigt en ny vandringsled i Havsvalladalen, men den går inte igenom de mest dramatiska och svårframkomliga delarna.
Havsvalladalen och Brånberget är en del av Värmlands största sammanhängande naturskogsområde som består av reservaten Torrknölen, Havsvalladalen, Brånberget och Havsjöskogen, totalt så är reservaten 3724 hektar stort och 1,9 mil långt, ett unikt område som skulle kunna bli en Nationalpark.
Jag tog först en liten kortare runda vid Styggforsen och klipphaven som finns i den här delen av Havsvalladalen, det var mycket besvärligt att gå bland klippblock och hålor, men en mycket exotisk miljö, en typ av natur som även finns längre norr ut i Töfsingdalens Nationalpark mm.
Sedan parkerade jag vid Norra Gertrudstjärnen och gick åt sydväst genom naturskogen och passerade Södra Gertrudstjärnen och hamnade lite fel och försökte gå över en myr åt nordväst till de stora klippblocken vid Stor-Skärsjön, men fick ta en omväg.
Klippblocken är enorma, de är som mindre hus ute vid sjön och inne i skogen, här stannade jag för att äta lite bullar och njuta av den exotiska naturen, solen skapade växlingar i skugga när molnen snabbt drog fram över himmeln.
Nu gick jag söder ut till viken där Ruskåsbäcken mynnar och följde bäcken uppåt i terrängen, det fanns några mindre vattensamlingar i naturskogen som skapade fina miljöer, på ett ställe så var det järnockrautfällning vid en källa som bubblade upp från underjorden. Tjädrarna smattrade upp vid ett par tillfällen, men jag fick inga bra fotografier.
Sedan genade jag upp till Ruskåsen igenom ett contortaplantage som ligger utanför reservatet, stigningen var brant och slitsam och väl uppe i reservatet igen så var det svårframkomligt i naturskogen med alla kullfallna granar, men de fyller sin funktion för det växer många ovanliga vedsvampar på de här träden.
Jag gick i riktning emot Havsjötjärnen i sydväst och passerade några myrmarker med gamla träd, och väl framme vid tjärnen så öppnade sig vyerna efter att ha vandrat i den slutna skogen, nu gick jag vidare till Norra Havsjön där solen bröt igenom på ett fint sätt när molnen skapade skuggor runtomkring, så kontrasten mellan ljus och mörker blev extra mäktig.
Höjdplatån uppe på Västra Brånberget blev mitt nästa mål, ännu en tung vandring uppåt väntade, men belöningen där uppe gör det hela värt, jag passerade stora myrstackar och granar med granticka innan jag kom upp till en klipphäll med knotiga tallar, där jag stannade en stund för att äta mina smörgåsar.
Jag gick norr ut, passerade några vattensamlingar i naturskogsmiljö och et område med äldre tallskog, innan jag kom fram till Hallmyren där utsikten mot Trysilfjällen var magnifik, knotiga myrtallar stod i förgrunden, men skymde inte utsikten utan skapade enbart perspektiv och djup.
Nu gick jag vidare emot Östra Brånbergets östbrant, där det är stup och branter och reservatets finaste utsikt öster ut och även mot Transtrandsfjällens mjuka fjälltoppar, även här så stannade jag en stund innan jag begav mig nedför östbranten tillbaka mot bilen.
Branten är svår att vandra i med alla klippblock och trädstammar, men granskogen är mäktig och artrik, dessutom så står det här och var bestånd av aspar med lunglav i en mängd som troligen är svår att finna i Värmland.
Vandringen tillbaka blev både svår och lätt då jag valde att gena över en ungskog, men även genom storblockig tallskog, hade jag haft mer tid så skulle jag ha valt att gå en lite nordligare runda.

Det var en ganska besvärlig vandring på 1,2 mil och en höjdskillnad på 320 meter, men det var värt besväret och kan rekommenderas. Se kartlänken nedan.
På vägen hem så passerade jag rallyt i Höljes, jag stannade i några minuter och blev imponerad av hur snabbt de körde, men stannade inte, man vill ju inte bli beskyllt för att ha ”plankat” tillställningen.


söndag den 3 september 2023.

 

Havsvalladalen

 

 

 

 

Brånberget

 

 

 


 

En helg i vila hemma på ”katt farmen”
Jag behövde vila och i går så var jag och de tre katterna inne när det var regn och rusk, det kom 23 mm regn, men värre var det ner emot Dalsland, jag läste i nyheterna att man fick 100 mm regn i Blomskog.
Idag så har jag fortsatt vila, för att få tillbaka krafterna, även om jag funderade lite på en fototur nu på eftermiddagen.


söndag den 27 augusti 2023.

 

 


 

En kväll med fiskelycka på Värmeln.
Igår slutade jag lite tidigare för att åka ut och fiska, det blev en fin kväll, med svag vind och sol och abborrarna var riktigt hungriga som de brukar vara när de äter upp sig inför vintern.
När jag satt och metade i lugn och ro så fick jag höra två fiskgjusar i närheten och snart kretsade de över mig för att se om jag hade något bra fiske, och bra fiske blev det, tio abborrar med en totalvikt på två kg.
Väl hemma så rensade jag fisken och åt upp en portion och lade ner två kvällsmiddagar i frysen.


onsdag den 23 augusti 2023.

 

 

 


 

Slåttern är avslutad.

Idag så räfsade jag bort det sista gräset, på de små rabbarna, dikena och runt dammen, så nu är jag äntligen klar efter den förmodligen blötaste slåttern på 30 år, med tungt gräs.
Allt ser så välskött och städat ut när allt gräs är borta, nästan som förr i tiden när alla skötte markerna på samma sätt, nu för tiden så växer det ofta oslaget gräs och sly i dikena ända fram till husknuten.
Endast på bortsidan av dammen så låter jag gräset ligga kvar, eftersom det är ”kontaminerat” av lupiner och gullris.
Nu kanske jag kan ägna mig åt lite andra fritidssysslor, vandringar och hantverk mm.

Lördag den 19 augusti 2023.

 

 

 


 

Endast små kanter kvar att slå.
På fredagen så räfsade jag bort det höet som låg, det var blött och tungt och svårt att samla några frön från presenningen som jag brukar göra.
Det har regnat 51 mm den senaste veckan, vilket är mycket, men inte så katastrofalt som man förutspådde.
Den porslinsvita slåtterblomman blommar just nu, liksom flockfiblor mm, så jag väntar lite med att ta bort det sista.
I går och idag vilar jag, vilket är behövligt då jag endast har haft kanske tre dagar i vila de senaste 4 månaderna. Slåtter är det samma som semester och förra veckan så sprutmålade jag lite hos TH:s och påbörjade lite arbete i vårt snickeri, men kanske kan det bli några lediga dagar i skogen till hösten.


söndag den 13 augusti 2023.

 

 

 

På kvällen så åkte jag och farsgubben ut på Nysockensjön och metade abborre, det blev 7 respektive 9 abborrar.
Sedan åkte jag hem och rensade och stekte kvällsmat.