Jag läste i NWT, att Ritamäki finngård skall restaureras. 2010-05-25.

Detta är glädjande eftersom byggnaderna är i behov av restaurering, jag lade märke till vissa brister förra gången som jag var där. Personligen tycker jag att man även bör stryka ett lager med utspädd tjära på stockarna, så att hållbarheten ökar, intrycket de första åren skulle visserligen bli brunt istället för silvergrått, men livslängden på virket ökar.

Jag läste även i Utsikt-Värmland nr1 2010, att en igenväxt slåttermyr skall restaureras på gården, bra för kärrspiran.

Nyårsvandring vid naturreservatet och finngården Ritamäki.
I dag tyckte jag att det var dags med en lite längre utflykt, för det var två månader sedan jag tog mig en tur.
Jag åkte upp till gården Ritamäki, som är ett naturreservat, med gamla välbevarade byggnader, en unik miljö i våra trakter, och en miljö som knappast går att hitta maken till i hela landet. Det är verkligen som att göra en tidsresa tillbaka till 1700 och 1800-talet.
Det var två år sedan jag var här sist, och då var det en halvmeter med snö. Den här vintern är betydligt mildare, för det finns knappt någon snö alls.
Sedan förra gången jag var här så har man renoverat en del byggnader, ganska genomgående, något som var behövligt, om byggnaderna skall bevaras, för framtiden. Arbetet var väl genomfört efter alla konstens regler. Något som kunde störa lite om man är extra kännslig är de lodräta runda reglarna, som man har förstärkt ladugården med, men det var troligen enda sättet att räta upp väggarna, dessutom fanns den typen av förstärkning redan innan den nya renoveringen, så det var inget nytt påhitt. Det känns mer genuint när byggnaderna och markerna underhålls, som om gården fortfarande skulle vara bebodd.
Vägen till parkeringen var sandad och en hel del folk hade vandrat upp till Ritamäki de senaste veckorna. Man kunde även se att man röjer upp en äng, där man skall restaurera marken för madslåtter, en våtäng.
Nyårsafton 2011
Gott Nytt År!