Varg  

Ladda ner vargspåret till höger, för utskrift i naturlig storlek. PDF-A4

Inledning:

Stora rovdjur är alltid spektakulära, älskade och hatade på samma gång. Ute i vildmarken är de en självklar del av det levande ekosystemet, men på landsbygden, nära människor, så skapar de problem och risker, som är svåra att försvara.
Min grundinställning till vargen är därför: Ja till varg i glesbefolkad vildmark. Nej till varg i kulturlandskapet på landsbygden.

Det finns både för och nackdelar med varg.

Fördelar:

Vargen skapar en balans i naturen där bland annat de svaga och sjuka bytesdjuren rensas bort. Vargen är även extremt viktig för asätare, som är delvis, eller helt beroende av att vargen förser dem med mat i form av kadaver. Sådana djur och fåglar är: Örnar, mård, järv, räv, grävling och björn och många fler. Vargen är ett av våra mest intelligenta djur, med stor grad av självmedvetande, och en hjärnkapacitet som är större än hos hundar. Den kan kommunicera och samarbeta med andra vargar i flocken på ett sätt som få djur kan.
Den är ett spännande och fascinerande djur, som man skulle sakna om den blev utrotad i vildmarken.

Nackdelar:

Samtidigt skapar vargen problem för djurägare som får sina tamdjur, eller renar dödade och för jägare som inte längre kan släppa sina jakthundar och som får mindre vilt att jaga. Dessutom är vargen ett stort rovdjur som är potentiellt farlig för människor, och i synnerhet barn. På 1700-talet dödades fem barn i Sverige och på 1800-talet dödades 8 barn och en kvinna, innan den blev utrotad. Många påstår att vargen är helt ofarlig, jag påstår att den är relativt ofarlig, men inte helt pålitlig. Den bör behandlas med respekt, eftersom en varg har kapaciteten att döda en människa på mindre än en minut. Den är inget odjur, den är ett rovdjur, och rovdjur livnär sig på att döda andra djur, det är dess funktion i naturen.
Problemen som kan uppstå i närkontakt med människan och dess näringar, gör att den alltid har blivit förvisad till glesbygden och vildmarken.

 

Foto:

Vargen är i princip omöjlig att fotografera i vilt tillstånd, om man inte använder åtel, som man gör utomlands, rovdjursturism. Rovdjursturism är endast möjlig i obebodda trakter, på grund av riskerna.

Som fotoobjekt är den däremot oerhört åtråvärd, vild varg är extremt svår att fota, det är som att ”leta efter en nål i en höstack”. Ett vargrevir är 100 000 ha stort, eller 100 000 * 10 000 = 1 000 000 000 m2 , och när man går i skogen så kan man räkna med att se 30*30*3,14= 2800 m2 i realtid, vilket motsvarar 0,00028% av vargreviret.

Jag har suttit i gömsle, försökt att locka, men ger förmodligen upp försöken på att fotografera vilda vargar, Nordens Ark kan vara ett alternativ.

Jakt

Jag är positivt inställd till jakt på varg, speciellt i bebodda trakter. Det är ett sätt att reglera vargstammen så att antalet inte skapar för stora problem (tamdjur, renar och jaktbart vilt) och risker för lokalbefolkningen. Vargarna blir skygga och håller sig på skogen. Skyddsjakt bör gå före licensjakt. Paradoxalt nog, tvärt emot vad många tror så är de flesta jägare naturmänniskor som värnar om naturen. Tjuvjägare och troféjägare är dock en helt annan ”folkgrupp”.
Tjuvjakt och förgiftning är något jag avskyr, det bör straffas hårt.

Själv så är jag inte jägare, jag jagar bilder av vilda dur med en kamera i stället.

 

Länkar från förespråkare och motståndare.

Om du möter en varg, info, länsstyrelsen.

vargobs

Rovobs

Naturskyddsföreningen.

Jakt & jägare

WWF

Folkaktionen ny rovdjurspolitik

Svenska Jägareförbundet.

Svenska rovdjursföreningen.

Vargreviret.

Skandinavisk varg.

Nordulv

Rovdjurscentret de 5 stora.

Skandulv

Wolves of Yellowstone

Viltskade Center rapport , vargens farlighet.

Viltskade Center rapport, varg i Sverige vintern 2009/2010

Infocentrum

Varg tracking

Vargfakta.

vargspår

Vargspår Glaskogen 2010

Filmer

Film, Vargflock dödar älgkalv.

Vargflock jagar två älgar del1, Vargflock dödar älg del2.

Varg äter älg.

Vargens historia och framtid i Sverige.

Vargen finns ständigt i mitt medvetande, eftersom det är en nyhet i skogen, den har funnits sparsamt i norra Värmland i 25 år, men här i mellersta Värmland har den bara funnits i några år. Den har ökat enormt snabbt i antal, För ett par år sedan var de ca 60 st. i länet, och nu talas det om ca 150 stycken. Om vargtätheten skulle vara lika stor i hela landet så skulle det finnas (Värmland är 1/24 av Sveriges yta) 24 x 150 = 3600 vargar i Sverige. Om det blir för många vargar på för liten yta, kan vi närma oss den kritiska massan när de börjar bli riktigt hungriga, jag vill ha ett fåtal, välgödda vargar.

Enligt Länsstyrelsen så hade vargstammen i Värmland, fördubblats, från 60 till 120 individer under året 2010.

 

I vildmarksområden reglerar naturen sina populationer själv, och det uppstår en naturlig balans. Men i bebodda trakter, så måste man väga för och nackdelar emot varandra och skapa en balans, som blir en kompromiss, där antalet vargar hålls på en så låg nivå som möjligt, utan att de utrotas, eller får inavelsproblem. Sverige kan ha en vargpopulation, men frågan är främst hur många vi kan ha.

 


Utplantering av friska vargar med bra gener, gör att man kan hålla antalet vargar på en rimlig nivå (200-500 st.) i Sverige, (35-45) i Värmland, utan att det blir inavel. En större population är inte önskvärd, med tanke på kulturlandskapets naturbetesmarker, rennäringen i fjällen, jakttrycket på klövvilt, och landsbygdsbefolkningens säkerhet.

Däremot så är jag tveksam till att öka antalet vargar i Sverige, som nu ligger på en lagom nivå. Vill man fördubbla, eller tredubbla antalet vargar, så är det Småland med omnejd, och eventuellt Norrlandskusten som borde vara aktuellt, för i det så kallade vargbältet, där vargarna finns i dag är de redan alldeles för många i vissa områden. Lämna samerna i fred, de har redan björn, järv och lodjur att tampas med, en vargstam där kommer att utplåna den samiska kulturen, så att endast förvildade renar blir kvar (det blir svårt med rovdjursstaket i fjällvärlden och vinterbeteslandet).

Kommentar: Det skulle fungera om tamrenen ersattes med vildren från Norska Dovre, och skogsren från Karelen, och om överskottsrenarna, (som inte rovdjuren tar), skattades ungefär som älgstammen. Då skulle man kunna få en balans, mellan, människa och rovdjur, som i Nordamerika, men det fungerar inte med den typen av uråldrig rennäring som Samerna har, det skulle inte bli praktiskt och ekonomiskt genomförbart.

Det är lätt att glömma att vargen var utrotad för 30 år sedan, och att vargstammen har ökat enormt de sista åren. Om vargstammen fick växa okontrollerat så skulle antalet öka enormt snabbt i hela Sverige.
Figuren till höger kommer från Skandulv.

”Fantastisk utveckling i Värmland”
I södra och mellersta Värmland, försvann vargen 1850-1860, och i norra Värmland sköts den sista 1896. Vargen kom tillbaka på 1970-80 talet i de norra delarna av länet. 1990 fanns ett tiotal vargar i Norra Värmland. Vid år 2000, torde det ha funnits 30 (?). 2008 fanns det ca 50 vargar i Länet. I dag finns det ca 150 vargar i Värmland.

 

Vargstammen har fördubblats, från 60 till 120 vargar i Värmland, under det senaste året. Artikel NWT.
Det känns att det är något som har hänt, när man vandrar ute i markerna, hela naturen är på helspänn, då främst älgar och rådjur är jagade året runt, de har blivit otroligt spända och nervösa av sig.
Vi har nu fått en lika stor vargstam, som fanns i Värmland innan Skogsfinnarna koloniserade skogen i slutet av 1500-talet.

Till sommaren och hösten 2011, när vargreviren (flockarna), har fått valpar, så borde vi närma oss 150 stycken vargar i Länet. Super rekord!

 

 

  

 

Egna erfarenheter av varg.

Jag har bara sett en vild varg, och det var mindre än 100 meter från bostaden, men däremot så har jag vid ett flertal tillfällen sett spår av vargar.

  

vargspår

Vargspår,100 m från min bostad, 2008. Jag såg vargen.

 

Kort om vargar på glaskogen. Bild

Den sista vargen på Glaskogen sköts i Älgå 1861, (kanske av någon av mina förfäder?)

Det skulle dröja 137 år innan de kom tillbaka 1998 och försvann 2005, vargreviret, Glaskogen1

Nu är de tillbaka på nytt, sedan 2009, vargreviret, Glaskogen2. En tikvalp skjöts under vargjakten 2010, artikel NWT.Ytterligare en varg valp sköts under vargjakten 2011, vilket innebär att vargflocken har fått en kull år 2010.

 

Vargskådare vid kymiga Kymmen.


I dag lördag 2010-03-13, åkte jag till Kymmen på gränsen mellan Arvika och Sunne kommun. För knappt en vecka sedan såg jag att man hade rapporterat på vargobs att tre älgar hade hittats vargdödade på ett litet område vid sjön Kymmen. En vargflock dödar i genomsnitt en älg var fjärde dag.

Jag åkte dit med små förhoppningar att få se vargarna och fotografera dem med telezoom objektivet, men allt var i princip uppätet och den här tiden på dygnet ligger de säkert mätta och gosar sig i solen, dolda i skogen. Eftersom jag än så länge har små erfarenheter av varg, och behöver lära mig mer så får jag mer på fötterna varje gång som jag ser spår och kadaver mm.

Jag gick förbi några sommarstugor där vargarna gått runt husknutarna och på verandorna, genom ett buskage, och jag hörde kråkfåglarna kalasa på något ätbart när jag passerade en knotig tall, vid en klippa på stranden, när jag fick syn på den döda älgen, och det var inte mycket kvar av den, till och med revbenen var uppätna på den ena sidan. Kraftiga käftar hade bearbetat älgkroppen, men spåren var bara halvstora, jämfört med den stora vargen på Glaskogen. Små varghonor på 30 kg är små jämfört med en alfa hanne på 50 kg (räven hade också varit där). Konstigt nog så såg jag inga vargskådare, eller vargturister, trots att det i princip har annonserats om älgkadavren i Arvika Nyheter.

Ute i vildmarken så skulle det ha känts naturligt, men när det är mindre än 100 meter från några sommarstugor så känns det konstigt.

 

   Älgkadaver
vargdödad älg

 

vargspillning
kadaver vargmat

 

 

Kan vargen bli farlig även i Sverige????????

När jag hade varg 100 meter från bostaden, och efter att ha sett sönderslitna älgar blev jag aningen bekymrad, hur farlig kan vargen bli. Den anses fortfarande ofarlig, men jag tvivlar när jag läst den information som jag hittar på internet. Jag beundrar vargen och är fascinerad, men vill ha den på tryggt avstånd från bebyggelsen.

(Brunbjörn: När det gäller brunbjörn, så vet vi redan att den kan vara farlig, eftersom två människor har dödats och 16 har skadats i Sverige de senaste 15 åren. Det förekommer björn i mina trakter ibland, men jag vill inte utrota den heller, men däremot vill jag legalisera björnspray).

Vargen dödar bara en handfull människor och skadar ett femtiotal, varje år, så den är betydligt mindre farlig än björn, lejon, krokodiler och hajar mm. I Sverige har ingen dödats på 190 år, och i Värmland på 290 år, troligen på grund av att den under långa tidsepoker varit utrotad, eller hårt jagad. Därför är det lätt att tro att vargar är helt ofarliga, och troligen så är det bara en varg på 10 000 som är folkilskna(ca 200 000 vargar/20 attacker i världen varje år). Därför tycker jag att en begränsad vargstam i glest befolkade delar av landet, 200-500 känns ”lagom”. Att låta vargstammen växa ohämmat skulle bädda för stora problem, för djurägare, jägare och människor som vistas i eller nära naturen.

Om 1 varg på 10 000 är farliga, när vi enbart har 300 st. i Sverige så borde en allvarlig attack på människa ske en gång på 10 000/300 = 33 år.  Om vi hade 1000 vargar i landet så skulle det teoretiskt sett ske en gång vart tionde år.

Under mer än ett år så samlade jag på information, på internet, både i Sverige och utomlands, om händelser där vargar dödat, skadat och betet sig hotfullt mot människor. Informationen har jag kvar, men inte längre på hemsidan. Man kan hitta riktigt ruskig information och bilder på internet, men jag vill inte längre länka till innehållet.

Slutsatsen är att vargen, liksom andra stora rovdjur kan bli farliga ibland, men att man inte kan utrota dem bara för den sakens skull, men jag har fått en större förståelse för människor i andra delar av världen som lever nära, Lejon, tigrar, isbjörnar, hajar, krokodiler och andra farliga djur. djuren är beundransvärda, men få vill ha dem in på husknuten.